Suku-uutiset myös Facebookissa - JuhanSuku

20.2.2015

Kotiseutuyhdistykselle uudet nettisivut

Tarvasjoen Kotiseutuyhdistys on vihdoin saanut kunnolliset kotisivut. Tervetuloa tutustumaan vuoden 2014 viimeisenä päivänä kuopatun pitäjän kotiseututyöhön. Nykyään Tarvasjoki kuuluu Liedon kuntaan!

Kotiseutuyhdistys Tarvaiset ry

Hämäläiset käräjät V

Viides osa hämäläisten käräjäpöytäkirjamerkinnöistä.....


JK-1693  RUOVESI WINTER TING  24.3.1755

p154          Emot Bonden Joseph Thomasson ifrån Wärinmaja androg drängen Petter Samuelsson ifrån Mäntsä Hemman i Keuru Sokn, at ehuruwäl Petter skall sidstledne Pingeshelg trolofwat sig med Joseph Thomassons dotter Maria med de wilkor, at Petter
p154v       skulle få jämte henne å Josephs åboende halfwa Hyrilä skatte Hemman i besittning, så skal dock Joseph nu mera ei wilja hålla sagde wilkor, i anseende hwar til Petter Samuelssons anhållan war at antingen blifwa fri ifrån detta giftermål eller ock få de betingade wilkor til godo niuta.
Joseph Thomasson förklarade sig aldrig hafwa lofwat genast gifwa hemmanet åt Petter i besittning, utan skal hans tanka (i orig.) warit at Petter skulle jämte honom til Josephs död flitigt arbeta på hemmanet, hwarefter Petter med des hustru skulle wara framför Josephs öfrige barn til hemmanet berättigade, med hwilka wilkor Joseph förmälte sig ännu wilja låta detta giftermål gå för sig, eller i annor händelse rygga den skedde trolofningen,
p155          men Petter Samuelsson war ei nögd at med desse wilkor blifwa Josephs måg, utan will hällre skilja sig wid Josephs dotter, hwarmed ock Joseph åtnögdes och lofwade återställa Petter Samuelssons fästninga gåfwor, bestående af en enkel Carolin och sexton Sex styfwers stycken. Och emedan Parterne bäggesides betygade, at emellan Petter Samuelsson och Maria Josephs dotter ei förelupit något lägersmål, sielfwa trolofningen jämwäl berättades wara olaglig i ty ei flere än ett witne wid then samma tilstädes warit, ty tilsades Parterne at the böra, til följe af IV Cap. 4 § G:B:, gifwa thenne fästninga skilnad det Högwördige dom Capitlet i Åbo tilkänna.


JK-1695  ORIVESI HÖSTE TING  14.9.1756

p916          Företrädde änckan Maria Samuels dotter ifrån thenna Orihwesi by och berättade, at Maria förleden Höstas gifwit Reserve Såldaten Matts Jöransson ifrån Woitila en mölckande Koo på foder, hwilcken sedan förledne wåhras utaf swält, och at Matts lämnat Koon owårdat i skogen öfwer natten, stört, påstod således det Matts Johansson (i orig.) må påläggas ersätta skadan efter Rättens bepröfwande.
Häröfwer förklarade sig Matts Jöransson och nekade ther emot, at Koon medelst
p916v       hans förwållande stört utan åkommen siukdom, begiärte fördenskull, at ifrån answar härutinnan blifwa befriad samt at Maria må med plikt ansees för det hon skall honom oqwädat, hwilcket Maria eij wille widkännas, hwarpå Parterne om theras twistemål sålunda förliktes, at Matts Jöransson skall gifwa Maria Samuels dotter till någon skade ersättning för den störte Koon Sex daler Krmt samt tilställa henne huden som af Kon blifwit hydder, förutan det Matts lämnade sin talan hwad oqwädandet angår, som therom til minnes antecknades.


JK-1695  RUOVESI WINTER TING  24.1.1757

p125          Uppå ågången stämning kärade drängen Matts Mattsson ifrån Pärändö by i Etzäri Capellgiäld till dess Swåger, unga Bonden Henrick Andersson dersammastädes det angående, at som
p125v       Mattses Swär Fader och Henricks Fader, Bonden Anders Pettersson (i orig., = Eriksson) wid slutet af sidstledne December Månad genom döden aflidit och Henrick är oskickelig förestå Anders Pehrssons i lifstiden åbodde Siuhko (i orig.) Krono Hemman i bemälte By, så war Matts Mattssons anhållan det Hemmanet honom til besittning uplåtas må, hälst och Matts deruti af Krono Befallningsman Herr Johan Wialenius allaredan blifwit inrymd, till bewis hwarå Matts Mattsson upwiste bemälte Befallningsmans d. 12. Martii år 1754 därom lämnade skrift, innehållandes, at ehuruwäl gamla Bonden Anders Pettersson för dess Son Henrick Andersson utwerkat immission uti halfwa Siuko Hemman, dock som Anders sedermera funnit, at Sonen är af swag helsa och oskickelig Hemmans brukare, ty har Anders sig härutinnan ändrat och Hemmanets besittning dess Måg Mats Matsson uplåtit, som fördenskull om inrymning där uti anhållit och oansedt Befallningsman förmäler sig weta, at med Sonen Henrick
p126          Andersson sålunda förewetter som här ofwan anfört är, har Befallningsman dock i saken eij kunnat widare tilgiöra, såwida Henrick Andersson af Högwälborne Herr Landshöfdingen uti Hemmanet allaredan blifwit stadfästad, än at han utstält saken till Högwälborne Herr Landshöfdingens ytterligare förordnande, föregifwandes nu Matts Mattsson på tillfrågan, at härom hos Högwälborne Herr Landshöfdingen än ingen anmälan skall wara giord. Häremot framgaf Henrick Andersson Herr Befallningsman Wialenii honom under d. 11. Februarii år 1749 meddelte Inrymning uti Siuhko Hemman i anseende dertill, at Henrick såsom den äldste ifrån sin barndom trägit arbetat på Hemmanet, och honom lemnat det witsord at äfwen framdeles med all flit och oförtrutenhet wederbörligen häfda och bruka Hemmanet, hwaraf sees, at Befallningsman genom ofwannemde
p126v       dess sedermera utgifne skrifft åt Matts Mattsson aldeles frångåt det som föranlåtit Befallningsman at inrymma Henrick Andersson uti Hemmanet, til hwilcken sidstnemde inrymning Högwälborne Herr Landshöfdingen Lillienberg i utslag af d. 23. Januarii 1750 finnes hafwa dess bifall lemnat, i anseende till hwilcka skiäl och omständigheter Henrick Andersson begiärte at ifrån des Swågers drängen Matts Mattssons Käromål härutinnan befriad samt han wid Hemmanet handhafd och bibehållen warda, men som det samma är Krono, ty kan Härads Rätten med saken sig icke befatta, utan hörer den samma till Högwälborne Herr Landshöfdingens afgiörande, hwarest Parterne sig således hafwa at anmäla och slut afwachta, om med twisten widare fullföljas will.


p131          Uppå des Moders, Bonde Enckans Brita Jörans dotters ifrån Suiko Krono Hemman i Pärändö by af Etzäri Capellgield, wägnar berättade unga Bonden Henrick Andersson dersammastädes hurusåsom Britas man och Henricks Fader Anders Ericksson i slutet af sidstledne December Månad genom döden aflidit, begiärandes fördenskull, att Häradsrätten wille förordna Krono Länsman Wälahtad Carl Palmroth samt Nemdemannen Matts Mattsson ifrån Suihko laga arfskifte uti boet förrätta emellan Brita Jörans dotter och Henrick Andersson samt Henricks fyra redan försörgde Systrar, till hwilcken ansökning såsom Lag Cap. XII Ä:B: likmätigt Häradsrätten fant för godt at bifalla, och bör wid förrättningen enligit Lag förfaras.

18.2.2015

Hämäläiset käräjät IV

TerhiA:n jäämistön aineiston julkaisu jatkuu....


JK-1691  ORIVESI HÖSTE TING  3.9.1754

p211v Anklagade Krono Länsman Wälachtad Henric Lindh Bonde Sonen Matts Mattsson ifrån Martila Hemman i Kuorewesi Kapellgiäld samt qwinspersonen Maria Anders dotter ifrån Kaldila by för med hwarannan plägat kiöttsligit umgänge under bägges tienstetid uti sidstnämde by, hwaraf Maria i slutet af martii månad sidstledne födt ett flickebarn som än skal lefwa, begiärandes at the therföre wederbörligen kunde ansedde blifwa.
Uppå tilfrågan härom widgingo Matts Mattsson och Maria Anders dotter lägersmålet
p212 och thärjämte påstodo, at Matts trolofwat Maria samt sedermera med widare tilsägelse af ächtenskap henne lägrat och med barn rådt, begiärandes således, at thetta  theras ächtenskap genom wigsel få fullborda.
Hwarpå Länsman gaf wid hand, huru som han nyligen fått förnimma thet Matts Mattsson förut, och innan han med Maria inlåtit sig i lägersmål, skal äfwen lägrat en Enka uti Kuoreniemi by, lydande under Ruowesi Sokns tingslag, Walborg benämd, och som förmenes jämwäl wara skedt under ächtenskaps löfte, hwilket förra Matts Mattsson tilstod men det senare bestridde, i anseende hwartil Härads rätten thetta mål angående sig icke kan sluteligen utlåta, innan som wid Ruowesi Sokns ting undersökt och dömdt blifwit om Matts Mattssons öfwade lägersmål med bemälte Enkia samt huruwida hon af honom efter Läns-
p212v mans föregifwande under ächtenskaps löfte är lägrad, til hwilken ända Matts Mattsson antyddes at å nu snart skeende Ruowesi Sokns Hösteting sig inställa och slut härutinnan afwachta.



JK-1691  RUOVESI HÖSTE TING  10.9.1754

p274 Å nyligen öfwerståndit Hösteting med Åriwesi Sokn har Länsman thärstädes Henric Lind angifwit Bondesonen Matts Mattsson ifrån Martila Hemman i Kuorewesi Kapellgiäld samt qwinspersonen Maria Anders dotter ifrån Kaldila by för med hwarannan plägat kiöttsligit umgänge, hwilket bägge widgått och påstått sådant wara skedt under ächtenskaps löfte, hafwandes fördenskull begiärt at få ächta hwarannan, men som det af Länsman  äfwen blifwit wid handen gifwit, at Matts Mattsson förut, och innan han med Maria inlåtit sig i lägersmål och ächtenskaps handel, skal lägrat Enkan Walborg Thomas dotter ifrån Kuoreniemi by lydande under detta Tingslag och som förmenas jämwäl wara skedt under ächtenskaps löfte, hwilket förra Matts tilstått men det senare bestridt, ty har Härads rätten om Mattses och Marias tilämnade ächtenskap sig icke utlåta kunnat för än som wid denna domstol undersökt och dömdt blifwit angående
p274v Mattses öfwade lägersmål med bemälte Enka samt huruwida han therunder efter Länsman Lindhs föregifwande tilsagt henne ächtenskap, til hwilken ända Matts är worden tilsagd at härstädes sig inställa och Rättens slut i den delen afwachta.
Nu anmälte Krono Länsman uti detta Tingslag, wälachtad Carl Palmroth, saaken til lagligit åtgiörande så wida Matts Mattsson jämte Enkan Walborg Thomas dotter skola allaredan wara hitkomne, hwarpå bägge förekallades samt på tilfrågan friwilligt bekände, at de med hwarannan plägat kiöttsligit umgänge, som them emellan börjats år 1752 i Junii månad tå the bägge arbetat i skogen, thermed de sedermera wid gifwit tilfälle fortfarit och Walborg omsider i Martii månad förledit år blifwit rådd och wid slutet af sidstledne Decembr: månad födt ett gåssebarn som ännu skal lefwa, hwilket lägersmål skedt innan som Matts inlåtit sig i lägers-
p275 mål och ächtenskaps handel med Maria Anders dotter, men at Matts, som Länsman Lindh föregifwit, tilsagt Walborg ächtenskap, det bestridde Matts nu som tilförene, hwilket Walborg ei eller wille påstå och Matts dertil öfwertyga, hwaremot Länsman Palmroth ei hade något til påminna, utan medgaf Mattses och Walborgs berättelse härutinnan, hwilka för öfrigit begiärte at för theras begångne brott få undergå laga plikt, utfästandes sig derhoos at betala deras böter, hwarjemte Walborg påminte om barnafödan.
Eliest intygades, at Matts och Walborg icke skola wara med hwarannan i skyldskap och swågerlag, ei eller tilförene för hoor eller lönskaläge pliktat, blef altså, efter tagit afträde, häröfwer afsagt följande UTSLAG:
Thet har wäl Krono Länsman i Åriwesi Sokn Henric Lindh wid nyligen thärstädes öfwerståndit Hösteting föregifwit, at Bonde Sonen Matts Mattsson skall
p275v äfwen under ächtenskaps löfte lägrat Enkan Walborg Thomas dotter, dock som Matts och Walborg der til nekat, hwaremot Länsman Palmroth ei haft något til påminna, ty och i förmågo af XVII Cap. § 33 R:B: blifwer Matts Mattsson i den delen befriad.
Men emedan Matts Mattsson och Walborg Thomas dotter friwilligt tilstått, at de eliest öfwat med hwarannan lägersmål, som förut, och innan Matts med Maria Anders dotter ifrån Kaldila by uti lägersmål och ächtenskaps handel sig inlåtit, skedt, hwarmed the första resan beträdes, skola ei eller wara i skyldskap eller swågerlag, fördenskull pröfwar Rätten skiäligt at likmätigt …. Cap. § 1, … Cap: § 5 M:B: samt Kongl: Majts allernådigste skrifwelse af den 18. Novembr: 1741 härföre sakfälla Matts Mattsson til tijo och Walborg Thomas dotter fem daler gif… til Kuorewesi Kapell, han fyra och hon twå daler, alt Silfrmt, samt sedan bägge undergå
p276 enskilt skrift och aflösning i Sacristian thärstädes.
I öfrigit dömmes Matts Mattsson at i förmågo af VIII Cap. § 7 Ä:B: gifwa til barnets födo årligen, så länge det lefwer och sig sielft ei föda kan, antingen tolf daler Kopparmynt pengar eller tiugu Kappar spanmål.
Sluteligen har Matts Mattsson at jämte Maria Anders dotter wid nästkommande års Winter Ting med Åriwesi Sokn afwachta Rättens utslag uti den af Länsman Lindh emot them thärstädes anmälte lägersmåls Saaken.
Böterne kunna de sakfälte betala.

p281 I anledning af Kyrckioherdens wid denna Ruowesi Församling Wälärewördige och Högwällärde Herr Lars Forselii skrifteliga wid handen gifwande angaf Krono Länsman Wälachtad Carl Palmroth gamla Inhysingens Hendrik Hendrikssons ifrån Ritoniemi Torp hustru Karin Isaks dotter för det hon ett år sedan skilt sig ifrån bemälte des man och til närwarande tid farit omkring ifrån ena orten til den andra, be-
p281v gärandes Länsman thet Karin Isaks dotter förpliktas må at åter begifwa sig til mannens hemwist, samt warnas at med honom uti sämja och enighet sammanlefwa.
Karin Isaks dotter förklarade sig häröfwer, at hon wäl på det af Länsman Palmroth angifne sätt skilt sig wid sin man, men påstod, at hon dertil skal blifwit föranlåten i anseende til Karins mans emot henne öfwade stränga medfart, samt at Hendrik Hendriksson icke skal föresedt Karin med tilräckeligit uppehälle, förklarades sig således at icke eller nu kunna begifwa sig til sin man, efter som Karin befarar at henne torde omnämde olägenheter möta.
Men utom det Hendrik Hendriksson nekade sig hafwa Karin Isaks dotter på något sätt swåra handterat med förmälan, at han henne jämwäl på alt möjeligit sätt sökt underhålla, så intygade jämwäl en del af Nämden samt Brofogden Johan Broman och Kyrckiowäckaren
p282 Svedmark, at Hendrik Hendriksson icke skal wållat den öfwerklagade skilnaden utan Karin Isaks dotters egen lösachtighet och begifwenhet på fylleri dertil endast wara orsaken. Icke des mindre förklarade Hendrik Hendriksson sig willig at åter emottaga Karin Isaks dotter och hennes omnämde fel i bästa måtton öfwerse, hwarwid Karin Isaks dotter änteligen lofwade begifwa sig til mannen samt honom med all Kärlek och wälwilja bemöta och ei gifwa mannen anledning til något missförstånd sig och honom emellan, hwartil Karin äfwen af Härads rätten åtwarnades som ock Henrik Henriksson förmantes at lefwa med hustrun uti sämja och enighet, så framt bägge wilja undwika den plikt, som Lagen uti XIV Cap. Giftermåls Balken stadgar.


JK-1693  ORIVESI WINTER TING  17.3.1755

p112v Kronobonden och Enklingen Johan Mickelsson Uotila ifrån Onistaipale ingaf i Rätten en, honom och des barn emellan, angående arf författad och sålunda lydande förenings skrift:
“ Å nedanstående dato hafwa underskrefne arfwingar eller barn ingått med wår Käre Fader, Bonden Johan Mickelsson å Uotila Hemman uti Onistaipale by, en wänlig förening angående wårt Fädernes och mödernes arf å följande sätt, nemligen
1o  Emedan min Käre Fader be-
p113 talt til mig Kaisa Johans dotter i Contant Sextijo daler Kopparmynt utom det iag förut i hemfölgd bekommit, så afstår iag härmed nu och i framtiden all widare arfs praetention efter mina Kära Föräldrar.
2o  Äfwenledes afstår iag Walborg Johans dotter nu och framdeles all widare arfs fordran efter min Fader och moder emot det min Kära Fader betalar til mig i et för alt Femtijo Fem daler Kopparmynt utom det iag förut i hemfölgd bekommit.
3o  Sammaledes utfäster iag Brita Johans dotter mig ei widare arf uti Fäderne och möderne wilja begiära än det min Käre Fader betalar til mig uti et för alt Femtijo fem daler Kopparmynt utom det iag förut bekommit.
4o  I lika måtto förklarar iag Maria Johans dotter mig thermed nögd, at min Kära Fader Johan Mickelsson betalar til mig uti et för alt femtijo fem
p113v daler Kopparmynt utom det iag förut undfått.
Sluteligen förklara wi samtelige Syskon, som redan äro försörgde och til Laga ålder Komne, at sedan desse åfwan utnämde penningar hwad ännu återstår blifwa til oss richtigt betalte, skal wår Broder Matts Johansson äga frihet at dela och förwalta then öfrige lösa egendomen med wår Käre Fader Johan Mickelsson bäst han förmår och gitter, utan ringaste Klander nu eller efter wår Kära Faders död, hwilken förening med wåra namns underskrifwan- och egenhändiga bomärkens underristande fastställes.
Onistaipale by den 29. Junii 1754.
Å min Kära hustrus Walborg Johans dotters wägnar underskrifwer Johan Dahl.
Å min Kära hustrus Maria Johans dotters wägnar underskrifwer Johan Johansson, Sokneskräddare
Brita Johans dotter, en sörjande Enka
Å min Kära hustrus Kaisa Johans dotters wägnar underskrifwer Anders Andersson, dräng
Emedan mina barn med mig uti wänlighet öfwerens kommit om deras Fädernes och mödernes arf, fördenskull utfäster iag mig wilja betala til Åriwesi Sokns Kyrckiofattiga twå daler Kopparmynt.
Johan Mickelsson Uotila.
Til witnen:  Henric Lindh,  Matts Mickelsson Laurila. “
Efter upläsandet häraf widgingo Johan Mickelsson och de öfrige hwilka finnes hafwa samma skrift underteknadt des innehåld til alla delar, hwarutom som Johan Mickelsson ännu lofwade til hwardera af des döttrar erlägga Sex daler Kopparmynt, altså blifwer denna förening på deras begäran likmätigt XX Cap. R:B: dömd at faststånda.

17.2.2015

Hämäläiset käräjät III

Kolmas osa hämäläisiä käräjäpöytäkirjoja......





JK-1688  ORIVESI  Häradssyn  29.5.1752

p521 … Til witnen i saken åberopades på Oriwesi sidan …. Inhysningen här i byen Jöran Mickelsson … Emot Jöran Mickelsson hade de Onnistaipale boer intet jäf at anföra, så wida han här i byen ei
p521v skal niuta någon annan förmon än allenast husrum på Kontti hemman och eliest föda sig med arbete hos en och annan …. etc


JK-1691  RUOVESI WINTER TING  8.1.1754

p8 Bonden Henrich Josephsson ifrån Nenonen ingaf i Rätten en sålunda lydande förenings skrifft:
“ Såsom undertecknadt wärdinna Brita Henrichs dotter å Nenoses hemman i Pihlajalax by af Ruowesi moderkyrko län blifwit Encka d. 25. Novembr: år 1752 därmedelst at min man Anders Hendersson genom en salig hädanfärd afsomnat, och därföre min skyldighet warit at effter Lag låta upteckning för sig gå, hwarigenom iag min Fördel gifftorätt och morgongåfwa samt Barnen sitt Fädernes arf bordt effter samma
p8v upteckning undfå. Och som min salige man effter sin Fader igenom 1745 d. 30. Decembr: med sina Fyra Bröder giordt förlikning och den samma lagl: wid den loflige Härads Rätten i orten stadfäst så at om samma Förliknings innehåll ei betalt wore det Salige afledne Anders Bröder wore skyldige at få som de förmena sig hafwa at fordra oklandrat betalas af min måg Henrich Josephsson. Emedlertid ingår iag en förening med mina Barn på det sättet, at til min måg Henrich Josephsson updrogs af mig min fördel gifftorätt och morgongofwa af det iag effter min Salige man borde åtniuta däremot, at han min måg Henrich Josephsson mig skiötandes är i min hela ålderdom til des iag af Gudi til Grafwen kallad warder, då han ock mig med egen bekostnad hederligen begrafwa låter, så at min andra måg Joseph Johansson effter min död intet har at klandra på sin hustrus Fädernes eller mödernes arf hwarcken i löst eller fast, sedan han bekommit twåhundrade daler Krmt, en Res Wacka,
p9 en Lija och en yxa samt en tunna spannemål, utom det han oberäknadt med sin hustru fått, har han bekommit uppå desse 200 …, 66 … Krmt och en Res wacka, det öfriga återstår, som härnäst emot quittence bör betalas af min måg Henrich Josephsson, hwilcket betyges i fremmande mäns närwaro med min underskrifft af Törne  d. 20. Decembr: 1753.
Brita Henrichs dotter, Encka och Swärmoder för mina mågar af Nenoses hemman i Ruowesi Sn.
til witnes  Jacob Joh: Bergström,  C: Palmrooth
Med denne föreskrefne Förening, som wår föreskrefne Swärmoder giordt hafwer, äre wij underskrefne hennes Swärsöner i alla delar utan upteckning och skiffte wäl förente, det wij med namn och bomärckens i samma omtalte fremmande mäns närwaro bestyrcka.
Dito år, ort och dato.
Joseph Johansson Pitkälä, måg,   Henrich Josephsson Nenonen, måg
til witnes:  Jacob J: Bergström,  C: Palmrooth
Såsom med denna Förening kyrkiones fattige intet har kommit at åtniuta sin del effter
p9v Lag och Kyrkio ordningen med mindre at upteckning och delning skedt, dy på det de ei skola komma i mistning, utfäster undertecknadt sig änskiönt det ei så mycket komma bordt, at för denna Förening til Kyrkiones fattige aflefwerera emot Kyrkiowärdens quittence en daler 16 öre Krmt.
Samma år, ort och dato.
Henrich Josephsson Nenonen.
Til witne:  C: Palmrooth. “
Och sedan den samma blifwit på finska språket uttolckad samt af Henrichs Swärmoder Enckan Brita Henrichs dotter och Swåger Joseph Johansson Pitkälä samt des hustru Maria Anders dotter jemte Henrich Josephssons hustru Anna Anders dotter, alla närwarande, för richtig erkänd, berättade wäl Maria Anders dotter och hennes man Joseph Johansson theras åstundan nu mera wara skulle at få i besittning halfwa hemmanet, men sedan nämden med flere intygade, at detta Nänonens hemman skal bestå af ringa ägor och lägenheter, kan således tåla ingen Klyfning, så lemnade
p10 the sitt påstående i then delen och samtyckte thertil, at Henrich Josephsson med thes hustru Anna Anders dotter måge effter föreningens innehåll behålla hela hemmanet, hwilket finnes wara börde, och jemte Brita Henrichs dotter samt Henrich Josephsson och des hustru Anna Anders dotter begiärte thet Rätten ofwanstående förlikning nu stadfästa wille, dömdes altså i förmogo af XX Cap: Rätt:B: then samma i alla delar at fast stånda.

p22v Bonden Jacob Josephsson Pussu ifrån Aurajerfwi by ingaf i Rätten en honom och des medarfwingar emellan angående arf effter theras Föräldrar uprättad förenings skrifft af följande lydelse:
“ Underskrefne afledne Bondens ifrån Ruowesi Sokn af Kuru Kapellän samt Aurajerfwi bylag och Pusu hemman Joseph Mattssons myndiga arfwingar såsom ock på de omyndigas wägnar närmaste anförwanter som sig Förmynderskapet antagit jemte berörde den aflednes Encka Anna Thomas dotter hafwa ingåt förening med hwarannan så, at bemälte Encka underhållas skall til sin dödedag effter yttersta förmåga af sin älsta Son, Jacob Josephsson, hwaremot de andre arfwingarne til Fäderne och möderne hwarken nu eller förnäst wilja fordra mera något allenast
p23 Son Jöran af sin älsta Broder Jacob benämd bekommer effter öfwerenskommelse 11 och ½ plåt eller 69 … Krmt, Fem tunnor råg, en Koo, ett Får, en yxa, en lija, en skiära;  Son Anders äfwenledes bekommer 11 och ½ plåt peng:, Fem tunnor råg, en Koo, ett Får, en yxa, en Skära och lija;  Son Thomas 11½ plåt peng:, Fem tunnor råg, en Koo, et Får, en yxa, en lija och Skiära;  dottren Maria Fem och ½ plåt i contant, 2½ tunnor råg, en Koo, ett Får, en yxa, lija och Skiära af merbenämde Brodren Jacob, hwilket härmedelst med namns och bomärkens underskrifft bekräfftadt warder af Kuru d. 4. Januarii 1754.
Maria (i orig.) Thomas dotter, Encka
Jacob Josephsson Pusu, älsta Son
Matts Josephsson Kåwettu, andra Son
Henrich Josephsson Nenonen, tredie Son
Christina Josephs dotterens man, Mickel Jöransson Nojonen
Mårten Josephsson Tapio, fierde Son
Jöran Josephssons Förmyndare Jacob Josephsson Pusu
Anders Josephssons Förmyndare Jöran Johansson Hännis
Thomas Josephssons Förmyndare Jöran Josephsson Kowanen
Maria Josephs dotters Förmyndare Jacob Josephsson Pusu
til witne:  Matts Henrichsson Ikonen, Tolfman,  Johan Johansson Kowanen
Isaac Florin, sac. in Curu skrifwit effter begäran. “
Hwar öfwer samt at Jacob Josephssons
p23v Broder Henrich Josephsson nu närwarande samma förening effter upläsandet deraf i alla delar för richtig erkände, detta til åstundat bewis ur domboken blifwer meddelt.

16.2.2015

LUETTELO niistä vanhuksista, jotka Suomen sotaväen vanhus-kassata ovat saanu apua seuraavan verran

Suomen Julkisia Sanomia -lehdessä julkaistiin otsikossa mainittu luettelo vuonna 1859, lehden numerossa 30. TerhiA:n sähköisestä jäämistöstä löytyi tuo luettelo puhtaaksi kirjoitettuna ja sinä löydät sen täältä!

14.2.2015

Hämäläiset käräjät II

Eilen alkanut sarja hämäläiskäräjistä jatkuu......



JK-1687  RUOVESI  WT  8.1.1751

p674v I lika måtto ingaf Nybyggaren Henrik Jacobsson ifrån Ristiniemi af Kuru Kapellgiäld en på Finska språket skrefwen och sålunda lydande skrift:
“ Wuona jälken Christuxen syndymän 1751 sinä 15. päiwänä locacusa Käwi alekirjoitettu Kylän wanhin Parcun lahost Kurun Kappelicunnast Ruoweden Pitäjäsä ynä Olkitaipale Myllärin Kappalaisen man asujan Magister Isac Florinin kansa samasta lahosta Kylän oikeuden pätöxen jälken Katsoman sikoman raja lahon masta uden
p675 Talon asuialle Henrik Ristaniemellen kuin seura:  Toikon nitun lammin ohella Siekiläsä, Kallion pästä ruweten, jonga päle colme olikiwen Kallio järfwellen, jota pitkin sopi käymän Castarin lepohon wirsta matka, sieldä Rajakalliollen ½, josta takasin mulda mättän nitun ohitze Tienarin lammin perän, ja sielda wimein ennen nimitetun Toikon lammin ohen Kallion pän Kiwehen, iota Koska ei sielä ole muta cuin wuorta ia rotko, händä Kieldä taitan, wan sikomaxi ennen nimitetullen Ristaniemellen annetan.
Wuonna cuin ennen Kyläkunnan puolesta, myös samanapäiwänä cuin alusakin seiso.
Todistuxex   Isac Florin   Matts Toikold “

p696 I följe af föregången skriftelig stämning Kärade Bonden Joseph Thomasson til äfwen Bonden Henrik Mattsson, hwilka til hälften hwar innehafwa Hyrila Börde Hemman i denne Ruowesi Sokn, thet angående, at enär hemmanet i forna tider deras förfäder emellan blifwit Klufwit, skola wid den öfwer ägorna hållne delningen de förnämsta och bästa samt närmast til hemmanet belägne Åkerstycken den delen som Henrik åbor wara underlagde, utom det Henrik mer Åker och större delen af de innom Åkergärdet belägne Ängs stycken innehar än som Joseph, hwarigenom han således skall wara wanlottad, begiärte fördenskull, det Rätten
p696v wille nytt skifte öfwer Åkeren såsom ock de därstädes belägne Ängar förordna, äfwen at Åkergärdes Gårdarne må dem emellan blifwa delte och jämkade.
Häröfwer förklarade sig Henrik Mattsson, at wid den förra delningen skall ingen wara för ...skedt, utan så wäl Åker som Äng rätteligen delte och jämkade, hafwandes således Joseph utan skiäl och grund deröfwer Klagat, samt uti ingen annan afsicht begiärt en annan delning, än at därigenom tilwinna sig Henriks wäl upbrukade Åker, i anseende hwartil Henrik anhåller at detta må förblifwa wid den gamla skiedde delningen, men hwad Gärdes gårdarne widkomma, så sade Henrik sig eij wara däremot, at de blifwa upmätte och delte.
Med denne Henrik Mattssons afgifne förklaring war Joseph Thomasson intet nögd, återhämtade således sitt förra angifwan- och påstående.
p697 Sedermera, och til undwikande af onödige omkostningar och widare Rättegång, öfwerenskommo desse parter härutinnan sålunda, at det nu mera skall förblifwa wid den gamla delningen, men at Hendrik Mattsson skall gifwa åt Joseph ett stycke Åker a 8 Kappors utsäde och är bakom Henriks Hus belägit, des utan ett stycke Äng Moisionjttu kallad om ett lass hööslag, hwarigenom all twist som af detta mål härrörer skall wara uphäfwen, hwilket med handslag stadfästades.
I öfrigit öfwerens kommo parterne, at Nämdeman Johan Thomasson Hanhoi skall wid lägligit tilfälle jemka och dela Åkergiärdes Gårdarne dem emellan, som han således wederbörligen har at werkställa.


TK-157  KYRCKORÅDSPROTOCOLL ORIVESI  12.4.1752

2:o Inhysningen Jöran Michelsson ifrån Onnistaipale, som med dess hustru Maria Simonsdotter lefwat länge i osämja och föröfwadt sin emellan slagsmål esomoftast så öfwerdådigt, at inga förmaningar hos dem gullit, besynnerligen åter den 15. Sid:st: Martii på för omrörde sätt sig emot hwarandra upfördt, hwilcket alt the bägge omsider tilstodo; hwarföre the bägge pålades at sittia i ståcken en söndag, sig til varning och androm til exempel.

JK-1688  ORIVESI  HT  27.10.1752

p433 Sedan Krono Befallningsman, Wälbetrodde Herr Johan Wialenius, den 21. februarii 1751 til Högwälborne Herr Landshöfdingens i orthen närmare godtfinnande inrymt drängen Matts Jöransson ifrån Kåifwuniemi by och denne Oriwesi Sochn uti ett angifwit urminnes ödes Hemman, Puckila kalladt, belägit uti Kallenautio ödes by och utmarcken wid Landswägen til Ruowesi
p433v Sochn och Österbotn, så har Mats Jöransson sig om stadfästelses ernående på sagde inrymning hos Högwälborne Herr Landshöfdingen anmält och af det Högwällofl: Landshöfdinge Ämbetet ett sålunda lydande utslag utwärckat:
“ För än Jag mig här om utlåta kan, bör wid domstolen i orten där om undersökas, huru wida inne…nde ödes hemman å den ort, hwarest Sökanden sig nedsättia will, belägit warit, eller ock, om derstädes tilfälle til något nybygges anläggande gifwes, i hwilket senare fall bemälte Rätt om skogens egenskap och beskaffenhet med mera til uplysning i detta mål tienar, ransaka wille, och sedan des betänckande derom lämna, huruwida Kongl: Majt och Kronan någon förmon härigenom tilflyta kan, hwar efter närmare förordnande föllja skall. I medlertid warder sökanden förbudit at medelst åwärckningar skogen angripa. “
I anledning deraf begiärte Matts Jöransson, at Härads Rätten den nödige pröfwade undersökningen sig nu företaga wille, som bewilljades.
Och blef af Nämden samt större delen af den tilstädes warande Allmogen intygat det löst rychte skall wara derom, at ett ödes hemman uti Kallenautio ödes by skal finnes, men huruwida det består i sanning, kunde ei närmare utredas, än att någre personer wid handen gåfwo, at derstädes skola finnas lemningar af ugnar, skolandes sielfwa jordmonen bestå af odugelig sandmo
p434 samt ofruchtsamme Kärr, men grof timmerskog hwilcken angafs tilhöra Woitila by, bestående af twenne börde och ett Krono hemman, och emedan derstädes ringa tilfälle skall finnas til åkers och ängs uptagande, så kan Härads Rätten icke finna det Kongl: Majt och Kronan någon särdeles förmon skulle tillflyta genom Nybygges uptagande på besagde marck, men för de resande wore det en synnerlig förmon och beqwämlighet, om ett torp när in wid wägen finge anläggas, hwarest eliest på 4 mihls distance icke finnes någon by. Och blef alt detta i domboken antecknadt, hwar af Matts Jöransson del, efter begiäran, kommer at meddelas.

13.2.2015

Hämäläisiä käräjillä

Aloitan blogissani pienen sarjan käräjäpöytäkirjoja. Kaikki tekstit ovat Terhi Arpalahden puhtaaksi kirjoittamia, josta me kaikki sukututkijat voimme olla vain iloisia!


JK-1685  RUOVESI  WT  8.1.1750

p30            Bonden Joseph Thomasson ifrån Wärimaja förekom och berättade at thes Fader Thomas Hendriksson, som warit ägare af Hyrilä börde Hemman och Joseph nu besitter, i sidstl: Maji månad genom döden aflidit, begiärte således, thet Rätten behagade förordna Laga Arfskifte i boet af underskrefwen Häradshöfding samt Nämndemännerne
p30v          Samuel Mattsson Peska och Johan Thomasson Hanhoi at förrättas Josephs moder änkan Kirstin samt hans 3ne Systrar Lisa, Sophia och Marja emellan, then förstnämde redan gift men the twänne senare än oförsörgde;  altså och i anledning af XII Cap: Ärfda Balken blef sådant bewilljat, skall således den 13. i denne månad uti samtelige wederbörandes närwaro wärckställt blifwa, hwar jemte til Josephs Systrars Sophias och Marias förmyndare förordnades Bofaste Bonden Sigfred Mattsson Seppälä, som sine pupillers rätt och förmån wid thetta tilfälle har at bewaka.


JK-1685  ORIVESI  WT  15.1.1750

p57            Sedan företrädde Hustrun Maria Simons dotter ifrån Onnistaipale jemte thes Son drengen Matts Jöransson ifrån Suomasema Kärande samt förafskiedade Dragon Thomas Långsam ifrån Hörtsäne Swarande och gåfwo Rätten widhanden, at the med hwar annan uti thet af the förra emot then senare til thetta Ting instemde mål angående någre af Swaranden emot Käranderne nyligen om en Söknedag fälde oqwädens ord samt osanna förwitelser sålunda förlikte äro, at Thomas Långsam afbedt sin förseelse härutinnan, thet samma han ock nu in för Rätta giorde med förmälan sådant wara skedt af hastighet och mindre betänckande, skolandes Långsam  thes utan gifwa Käranderne för theras rättegångs omkåstningar 24 daler Kpprmt, hwilka häremot sitt til ämnade
p57v          Käromål emot Långsam i thenne sak nu uphäfwa, som Parterne med Handslag stadfästade och til minnes anteknades.


JK-1685  RUOVESI  HT  22.10.1750

p662v       På thetta ställe är utelemnad ransakningen och domen som til Kongl: Maijts och Riksens Högl: Hof Rätt i Stor Furstendömet Finland blifwit afsänd angående ogifta Soldaten Christer Nyberg under Biörneborgs Läns Regemente samt nu mera Soldate Hustrun Lisa Jacobs dotter ifrån Kukomäki by af Ätzäri Kapellgäld, hwilka äro syskonebarn och hafwa med hwarannan öfwat Kötsligit umgänge samt barn samman aflat för än Lisa blef trolofwad och wigd med sin nuwarande man Soldaten af besagde Regemente Thomas Orre.

p704v       Bonden Anders Hendriksson Nenonen ifrån Pihlajalax ingaf twänne angående Arfs författade förenings skrifter
p705          som sålunda lyda:
Wij nedannämnde Bröder hafwa härmed welat försäkra wår Broder Anders Hendriksson, thet wij af all den egendom som han ägt och under händer bekommit af wår K: Fader Hendrik Olofsson, som ännu lefwer och underhålles af Anders, wela hwarcken af löst eller fast utan allenast the 50 dr Krmt och en Koo, them iag Thomas Hendriksson bekommer, then ena tunnan Råg och en Koo, som jag Olof Hendriksson har at fordra, och the 50 daler Krmt och en Koo, som jag Johan Hendriksson skall få. Och så äro wij här med wähl nögde, hwilcket wij med wåre namn och bomärken stadfäste.
Sochnestufwa, den 30. Dec. 1744
Thomas Hendriksson,  Olof Hendriksson,  Johan Hendriksson
Till witne   Michael Cairenius,   Kl: Anders Blom,   Hendrik Josephsson
Wij underskrifne Bröder eij
p705v              will det ringaste efter wår Sal: Fars qwarblifwande egendom i löst hwarcken fast af wår Bror Anders efterfråga mehr, som wij redan bekommit hafwe, eij heller någon arfskift tilfråga, detta wilje wij med wårt namns och Bomärkens underskrifwande bekräfta.
Gammalby d. 19. Decembr 1744
Joseph Hendriksson,   Daniel Hendriksson
Till witne   Hen: Ullenbergh

Hwilka, sedan the blifwit upläsne och på finska språket uttydde, til Anderses framdeles bewar i domboken infördes, och warder thetta til Laga bewijs theröfwer meddelt.

10.2.2015

Stadin kundin jäljillä.....

Yle Areenasta löytyy historiasta kiinnostuneelle päiväkausiksi kuunneltavaa. Itse olen viimeisten parin vuoden aikana kuunnellut useamman kerran taiteilija Georg Malmstenin haastattelua, jossa tämän oman aikansa supertähti antaa itsestään kerrassaan hurmaavan kuvan. Tästä sitten juolahti mieleen etsiä hänen esipolviaan, sillä valmista esitystä en ole ainakaan itse vielä löytänyt.

Tehtävä ei ollutkaan ihan helppoa, sillä sen yhteydessä jouduin jälleen kerran tutustumaan Helsingin pitäjän rippikirjoihin ja muihin dokumentteihin. Vaikka ne on 1800-luvun loppupuoliskolla kirjoitettu sinänsä melko kauniilla käsialalla, tekee yksinkertaisesti valtava henkilömäärä etsinnät hankaliksi.

Useissa eri lähteissä Georg Malmstenin kerrotaan syntynyeen 27.6.1902 rikosetsivä Karl Jarl M:n ja hänen venäläissyntyisen vaimonsa Eugenie Petroffin kolmesta lapsesta vanhimpana. Syntymäpaikaksi "stadin kundille" on luonnollisesti merkitty Helsinki. Tuohon aikaan Helsinki ja Helsingin pitäjä olivat kaksi aivan eri seurakuntaa. Valitettavasti Helsingin kastetuista ei kesäkuulta 1902 löydy Karl Malmstenille ja Eugenie Petroffille yhtään lasta. Myöskään Helsingin pitäjän kastettujen luettelo ei kirjaa yhtään Malmstenien lasta. Tässä yhteydessä huomasin mukavana lisäoppina, että Helsingin kastettujen luettelossa aukeaman vasemmalla puolella olivat poikalapset ja vastaavasti oikealla tytöt.

Jätin tuon asian tutkimuksen alle ja siirryin hänen vanhempiinsa. Helsingin Yliopiston "Kansalaishistoria/muisti" hankkeen nettisivuilta löysin jo aiemmin lukemani Liisa Nordmanin tekstin, jossa hän esittelee Lestikujalla asunutta Åberg-sukua. Eräs tämän perheen jälkeläisistä oli 13.10.1854 syntynyt Amanda Elvira/Alvina Åberg, jonka nai 11.1.1879 kivityömies Karl August Malmsten. Tämän pariskunnan poika oli Georg Malmstenin isä Karl Jarl, joka oli syntynyt 1.4.1883 ja vihitty 1902 Eugenian kanssa.

Amanda Elviran vanhemmat olivat Robert Reinhold Åberg, s. 6.6.1829 Tuusulan Vanhakylässä sekä tämän vaimo Amanda Lovisa Kyrklund, s. 12.3.1831 Helsingin pitäjän Ylästöllä. Tätä sukulinjaa pääsee isän puolelta taaksepäin helposti em. Liisa Nordamin esitystä tutkimalla, sillä Robert Reinholdin vanhemmat olivat Tuusulan Vanhakylän ja Helsingin Riipilän muonatorppari Jakob Johan Åberg (s. 1794) sekä vaimonsa Anna Sofia Rönnqvist (s. 1794). Tässä yhteydessä on hyvä huomata, että Amanda Elvinan sukulaispoika Edgard Åbergia mainitaan hyväksi viulistiksi. Hän soitti ajan iskelmiä korvakuulolta ja oli lisäksi taitava muotokuvamaalari.




Jakob Johan Åbergin ja Anna Sofia Rönnqvistin esivanhempiin en ole toistaiseksi ehtinyt, joten totean vain viimeksi mainitun olleen vihille mennessään vuonna 1821 piikana Vanhakylän kartanossa. Samaan aikaan Jakob Johan, jonka syntymäaika vaihtelee rippikirjoissa (1793/94) oli muonatorpparina samassa kylässä, Grännäsissä. Jakob Johanin patronyymiksi paljastuu Jacobsson hänen omien lastensa kastemerkintöjen kautta. Eräs Jacob Åberg asui Jakob Johanin syntymän aikoihin Kellosken ruukilla, mutta sukuyhteyttä en ole havainnut näiden kahden herran välillä. Mikä ei tietenkään tarkoita sitä ettei sellaista voisi olla.

Palataksemme Karl Jarl Malmstenin sukuperään, täytyy meidän tutkia Helsingin pitäjän kastettujen luetteloita sekä rippikirjoja.  Kastettujen luetteloista löytyy todellakin 1.4.1883 syntynyt Karl Jarl ja mukavasti samasta yhteydessä mainitaan rippikirjan sivu 1158. Mainitulla sivulla onkin sitten Karl Jarl, joka on vanhempiensa Karl August M:n ja Amanda Åbergin viidestä lapsesta toiseksi vanhin. Tosin kaksi lapsista menehtyy vuosien 1880-1889 aikana. Eloon jäävät isoveli August Fridolf ja pikkusisko Johanna Alvina. Seuraavasta rippikirjasta perhe löytyy sivulta 500 ja tuolloin myös selviää heidän asumansa torpan nimi, Nallebacka.  Tosin he muuttavat sieltä 1890-luvun alkupuoliskolla.


Isä Karl August syntyi 14.11.1851 Helsingin pitäjän Malmin kylän Stenbackan torpassa muonatorppari Karl Fredrik Malmstenin ja Maja Lena Wikströmin perheeseen.  Tämän tiedon avulla pääsee viimein hyödyntämään HisKiä, sillä pariskunnan vihkiminen löytyy tuon mainion apuvälineen kautta.

Helsingin pitäjän kastettujen luetteloita on tuhoutunut pitkältä ajalta, mutta onneksi seurakunnassa pidettiin lastenkirjoja. Niistä löytyy nopeasti Karl Fredrik Malmsten, joka oli kotoisin Stenbackan torpasta. Sukunimihän on tullut näppärästi kylän nimestä Malm. Syntymäajaksi on merkitty 1.12.1815, jonka sitten käy ilmi myös myöhemmistä rippikirjoista.
Lastenkirja kertoo Karl Fredrikin isän nimeksi Karl Gustaf Malmsten.

Itseasiassa Karl Gustaf Malmsten ei asunut perheineen Malmilla, vaan Pukinmäessä. Stenbacka on nimittäin rippikirjoissa "Boxbackan" alaisuudessa. Vuosien 1816-1826 rippikirjasta paljastuu Karl Gustafin syntymäajaksi vuosi 1793 ja ensimmäiseksi puolisoksi Stina (s. 1791-k.1820), joka on merkitty syntyneeksi Tuusulassa. Toisaalta Karl Gustafin vanhemmatkin olivat olleet torppareina Stenbackassa; Elias Malmsten syntyi 1764 ja vaimonsa Anna Hansdotter. kahta vuotta aiemmin. Syntymäajat siis rippikirjasta, joten ne voivat heittää hieman todellisuudesta. Karl Gustafin toinen puoliso Anna Maja Berg(?) oli syntyisin Sipoosta. Kysymysmerkki sen takia, että rippikirjassa nimi on kirjoitettu harmillisen sotkuisesti.

Amanda Lovisa Kyrklundin vanhemmat jäivät vielä mainitsematta. He olivat Ylästöllä asuneet pitäjänsuutari Karl Gustaf Kyrklund (s. 1794) ja vaimonsa Ulrika Åberg (s. 1803). Mielenkiintoista on huomata tuo Ulrikan sukunimi (kts. edellä). Kar Gustaf Kyrklund ja "talollisen tytär" Ulrika Åberg vihittiin Helsingin pitäjässä lokakuun alussa vuonna 1823. Tuolloin suutari Kyrklund asui Veromiehenkylässä. Ulrikan vanhemmiksi paljastuvat rippikirjoista Tolkinkylän (Tolkbyn) Bökarsin isäntäpari Anders Åberg (s. 1793) ja Lena Sofia Wenqvist (s. 1792).


Blogitekstisuositus

Muslimi, josta tuli kristitty

Nakkilan seurakunnan vierasseurakuntalaisten luettelosta löytyy todella mielenkiintoinen tapaus elokuulta 1880. Mainitun kuukauden 15. päiv...